Alltså, nu är det faktiskt 30 min in på torsdagen! Hurra! Vi har 07:30:00 min kvar tills biljetterna släpps. Det känns ju inget annat än awesome. Mindre än hälften kvar på detta köande. Det sista köandet jag kommer göra i hela mitt liv! Känns iofs ganska bra måste jag säga. Men just nu är jag lite väck i huvudet, antar att man kommer in i någon slags andra andning om ett tag. Det är då jag tänkte ta tag i plugget igen, för just nu är det liksom rätt svårt att hålla ögonen i klart fokus! Man är som en spaghetti i kroppen!

Jag hade visst inte uppdaterat på 5 dagar. Det har hänt så mycket i helgen så jag har inte haft tid heller. Sen har dessa vardagar flytit förbi i ett enda pluggtöcken! Det är så mycket nu, men just för tillfället så sitter jag och Emeli i C-huset på Campus Valla och köar till SOF 2011! Vi har suttit sedan kl 9:00 imorse, och vi har ju ca 14 timmar kvar. Awesome! Men vill man ha helhelgsbiljett så vill man! :)
Det är ju kanske inte roligt och jag kommer säkert känna stor ånger framåt småtimmarna, men det är ju en upplevelse.

Förresten så hade jag en killer weekend! Syster var här, vi hade så trevligt. Vi besökte Anna Karin och Johan, sen åkte vi in till stan och shoppade tillsammans med en höggravid Anna Karin. Hittade några fynd på Monki, det är seriöst omöjligt för mig att gå in där och inte köpa någonting. I lördagskväll var vi på konsert med The Ark i Norrköping! Det var helt awesome! De är så sjukt grymma, och jag kommer verkligen sakna dem efter den här tiden. De har skänkt mig så mycket glädje, kärlek, revolution och alla känslor som man kan känna! Att sedan uppleva alla konserter med Emma, slår ju allt! :)

Nu ska jag fortsätta plugga, om typ 1 timma ska vi beställa pizza hit till c-huset! Mums!

[ida]

Ni kom väl ihåg mitt lilla musikinlägg för någon dag sedan? Jo jag kom att tänka på en sak. Ni vet när man har en sån där favoritlåt, som man tänker att den här ska jag för evigt hålla som min favorit, jag ska dansa till den på mitt bröllop etc. I alla fall, jag har en sån låt. Jag har alltid haft samma, alltid känt att när det känns rätt så kommer denna låt spela en stor betydelse i mitt liv, eller vara med att påverka någon känsla. Det är låten som jag ska dansa första dansen till på mitt framtida bröllop. Därför att den är helt enkelt en helt perfekt låt.

Det är Henry Mancini - Moon river.



Men så har den fått en liten flisa urslagen. Den har liksom fått ett litet ärr. Ingenting jag inte kommer kunna laga, men när jag nyss hörde den så var det lite som en ragg reste sig på ryggen. Är det för att jag har fått den förstörd eller för att jag har tillåtit mig själv att tro att den är förstörd? För det är ju min låt, så därför måste jag ta hand om den. Har jag varit slarvig och släppt in för mycket? Jag vet inte, men jag hoppas att jag inom en snar framtid kommer kunna känna att den känns hel igen. För det är den mest romantiska låten i världen. Den är även med i en av de bästa filmerna i världen - Breakfast at Tiffany's - vilken kan ha påverkat mig i unga år att lägga till den i framtida bröllopsplaner haha!



Jag tror att det går att laga, eftersom allting är så mycket bättre nu. Allting känns så mycket bättre och ljusare. Livet är på rätt spår igen och jag tror det kommer resultera i ett rätt ok år i alla fall, trots en helt katastrofal start!

[ida]

Tänk vilken underbar fredag man kan vakna upp till. Solen skiner, min syster kommer ikväll och CSN samt bostadsbidraget har kommit in på kontot. Nog för att hälften försvinner på räkningar, men ändå! Det innebär pengar igen! :) Otur var att Afro Power Dance var fullbokat, jag som hade förberett mig. Jag får helt enkelt dansa här hemma medan jag städar. För städa ska jag! Sen blir det plugg resten av dagen fram till bästa syster kommer hit vid 18! :)


Syster och jag tillsammans slutar alltid i crazy awesomeness!

Helgen bjuder på mys, häng på stan med syster och Anna Karin, konsert med The Ark (jippppiiiiie!!!) och sen sticker vi in lite träning på söndag innan hon åker tillbaka hem! Det ska bli riktigt roligt!

Jag har sjuk träningsvärk sen igår morse. Insidan av låren, mellan skulderbladen, i armarna, på utsidan av låren.. Ja i princip överallt! Men det känns så skönt, för då vet man att man faktiskt har gjort rätt för sig! Så eftersom afron var fullbokad, ska jag försöka lösa lite på musklerna genom att dansa lite här hemma. Det är nog det roligaste, för då får man leka artisten också! ;) (Ja jag är fortfarande en sån som sjunger med låtsasmikrofon!)

Hepp, nu ska jag ta och få någon ordning på den här dagen! Först på schemat - borsta tänderna och städa badrummet! Go go go!!!

[ida]

Musik är verkligen mitt liv. Redan som toddler åt jag upp musiken som spelades hemma. Bokstavligen. Tror min första smak på riktig rock var pappas Dire Straits kassettband. Det smakade riktigt bra, det kliade gott mot tandköttet. Senare upptäckte jag det som idag kan kallas pojkbandshysteri. Det tidigare 90-talet erbjöd både det ena och det andra, det senare 90-talet erbjöd drömmar om att faktiskt få träffa en riktig pojkbandsmedlem. Det blandat med att bli fotbollsproffs. Jag avverkade Backstreet Boys, Westlife, Five och så mina allra största idoler - Hanson. Av denna period kom inte mycket ut, jag slutade spela fotboll för knäna höll inte, jag slutade gilla pojkband för att jag växte upp och upptäckte det underbara med kent, The Hives, The Ark och andra svenska band. Jag fick även upp ögonen för det brittiska soundet, gammalt som nytt. Jag bytte livet som fotbollsspelare till att starta ett all girl-rockband där vi skrev våra egna låtar.


Filosoferande gör sig bäst över en het kopp java, det vet alla! :)

Samtidigt höll jag fortfarande mina unga års storheter nära till hjärtat och gör än idag - Hanson. Tänk att ett band som började i så tidig ålder och Mmmbop:ade sig in i världens hjärtan med sin söta, oskyldiga stil, idag är vuxna män med barn och fruar och en musik som slår det mesta. Anledningen är att de faktiskt gör allting själva, det har de alltid gjort. Det är såna artister jag beundrar mest. Det är såna artister jag drömmer om att få umgås med. För de är otroligt talangfulla, och drivna till att lyckas. Det drivet har jag inte riktigt haft, och jag vet inte om jag riktigt har det nu. Nu när jag sitter på mina snart 26 år och är nostalgisk, funderar jag över om jag har uppnått allt jag har drömt om att uppnå? Finns det någonting i mitt liv som jag hade kunnat göra annorlunda eller inte alls? Det här har jag funderat på i flera år, i flera olika termer, och under tiden har jag alltid känt att musiken har vägledit mig. Det där lät väldigt klyschit, så som hämtat från en amerikansk romantisk komedi eller någonting, men jag har alltid känt att oavsett hur jag mår, har jag alltid kunnat trösta mig med någon låt, eller en hel skiva.


Bruce Springsteen levererar alltid live!

De här gamla rockrävarna i Rolling Stones har man sett en gång, hoppas på en gång till innan de lägger av (på riktigt lägger av alltså)!

Det har varit Linkin Park vid ilska, det har varit Saybia vid sorg, det har alltid varit kent oavsett när och hur och var! Jag vet inte, hur jag än har känt så har det alltid känts lättare med musik. Alla låtar jag skrev själv när jag spelade i bandet, var låtar skrivna utifrån hur jag kände mig just då. Det är kanske det som gör musik bra, att man lägger sitt hjärta i det. Att man inte skriver om banala saker, utan saker man faktiskt bryr sig om. Det är sådan musik jag fastnar för, ärlig, riktig musik.
Jag kan inte säga hur många konserter jag har varit på. Jag får lov att räkna biljetterna hemma i mitt gamla rum. Det enda jag kan säga att för att riktigt få uppleva musik i sitt rätta element, är att se artisten live. Plus att om man ser en artist som man kanske inte riktigt gillar, så gör en konsert att man faktiskt kommer gilla det. Tro mig, jag har bevittnat många omvandlingar! Konserter gör musiken rätta, ingenting annat!


På lördag blir det dags för dessa härliga gossar, vilken gång i ordningen vet jag inte, men det blir tråkigt nog en av de sista! The Ark!!!

Kanske dags att göra mat, eller rättare sagt värma matlåda. Börjar kurra i kulan och tillsammans med The Ark så kan ingenting gå fel! Börjar minsann känna träningsverk i benen! Underbart, underbart!

[ida]

Har fått en superbra start på dagen. När klockan ringde 7:30 var jag faktiskt utvilad. Så himla skönt att känna så för en gångs skull. Ni vet ju alla att det enbart innebar att jag fick sova inatt. Haha, låter som jag har en bebis eller något, men nej. Det är bara jag och mina fantasier.. Men de höll sig lugna igår, otroligt lugna. Kändes så bra! Somnade pang boom 22:30, då hade jag haft datorn avstängd i 45 min och låg och läste i Foreign Policy om Cuban Missile Crisis. Det var intressant, men när jag kom till de fyra hypoteserna slog min ögonlock tuuuungt ner, så slog ihop boken och släckte lampan. Poff! sa det och så sov jag! Underbart, så himla underbart!

Jag har varit och tränat på Campushallen också, körde ganska hårt med 15x3 reps på alla maskiner. Puh säger jag vad det skakade i armar och lår! Inte för att de är sladdriga (daah), för att jag under de sista 5 nog tog mer i med ansiktet än med kroppen. Tur att ingen såg mig hahah! :) Sen tog jag 10 min på löpbandet innan stretch. Och gissa vad, jag sprang intervall på 10 min. Trodde mina ben skulle vika sig dubbla efter ca 4:30 och två tunga stigningar, men nej, jag pallade. Kanske inte är så märkvärdigt för er, men eftersom min kondition blev glömd hemma i Kolsva när jag drog till Paris och sedan försvann så var det ett skönt bevis för sig själv. Dock hade jag så klart glömt mina slatterband hemma, så nu gör det så ont så ont. Men kan inte klaga mer än på mig själv!



Nu sitter jag vid köksbordet och pluggar. Har en bra plan för dagen, plus att solen skiner så man blir bara piggare av det! Dock var jag ju typ uppvärmd när jag kom till Campushallen, då stormen ute gjorde att man fick ta i som en tok med cykeln. När ska detta blåsande ta slut?

Ska fortsätta med NEK någon timma till, innan jag byter över till stats. Har lite att fixa där. Kom förresten på att jag inte alls ska kolla på Nord-Sydkorea. Ska ju göra en fallstudie av Operation Desert Storm. Så sjukt intressant!
Sen är jag glad att alla mina masters, även den internationella, har sista ansökningsdag 15 april. Stockholm eller Uppsala, vi får se var jag kommer in. Bra blir det oavsett tror jag, så känner mig inte speciellt orolig inför det! Nu måste jag bara fixa alla kurser innan sommaren! Det är prio 1!

Back to work, ikväll blir det fika hos Martha. Skönt att det är nära, behöver inte ens ta en jacka! :)

[ida]

Jag är så stressad! Det är och kan bara vara därför jag inte kan sova om nätterna! Inatt har jag bestämt mig för att lägga mig tidigt, tillsammans med ELLE och bara koppla av. Det finns ingen som tittar på mig när jag blundar, det finns inga tankar i mitt huvud som jag måste stänga av! Avslappning är the key word här!

Just nu sitter jag och har lite svårt för att hålla ögonen öppna. Men jag försöker, jag har ett tidsschema för eftermiddagen. Hur jag ska hinna klämma in träning där också, får vi se. I värsta fall så tar jag en runda ute när jag känner mig klar för idag! Det kan nog vara skönt att få lite frisk luft istället för äcklig gymluft. Den kommer imorgon bitti den!

Nu ska jag fortsätta plugga lite NEK innan jag avslutar det för idag och läser på om Cuban missile crisis inför måndagens seminarie. I helgen finns ingen tid för plugg, för då ska jag bara ha roligt med världens bästa syster! :)


Vi på Coldplay 2009!

Rättelse: Skorna på bilden i gårdagens inlägg kostar 449:-, INTE 499:-! :)

[ida]

Skulle egentligen ha vart i skolan nu. Men eftersom jag sov ca 5½ timma valde jag att ta det lite lugnt. Jag börjar inte förrän kl 10, så egentligen har jag ingen panik, men kände igår kväll att jag skulle hinna ut och gå/springa en runda. Det gjorde jag tyvärr inte utan när klockan ringde första gången ställde jag fram den en timma. Hann dock både duscha, sminka mig och välja kläder etc på ca 40 min. Det är nog rekord för mig. Särskilt eftersom jag tvättade håret också!



Idag blir det först då alltså seminarie, sen ska jag plugga för fulla muggar hela dagen. Ska försöka ta mig till gymmet ikväll också, men tänkte först åka hem och byta om. Det blir ett jävla släp med alla grejer när man ska till skolan först. Kanske är något roligt pass ikväll man kan gå på. Det borde ju göra så att man somnar. Alltså, det här med soveriet. Det handlar inte alls om att jag inte är trött, tro mig. Men när jag väl släcker lampan och ska sova, så kommer det en massa tankar om allt möjligt. Antar att jag bara är inne i någon slags stressperiod. Det lugnar nog ner sig nästa vecka, redan i helgen förmodligen för då kommer bästa syster! Det bästa man kan göra är nog att meditera före man går och lägger sig, då släpper man ju alla tankar och blir alldeles blank i huvudet! Då kommer jag nog kunna slappna av...

Nej, kanske dags att borsta gaddarna och plocka ihop alla saker till skolan.

[ida]

Hej och hå, vilken respons jag fick på SJ-inlägget! Så himla roligt. Anledningen till att jag postade det var för att se hur många som faktiskt skulle ta sig tid att kommentera det! Och se, det gjorde ni ju också! Det gör mig bara glad och också stärker viljan att fortsätta blogga! :)

Har inte så mycket att komma med idag, mer än att jag fick mina fina skor, så dem tog jag nyss av mig. Har gått runt i dem sedan kl 16:30 och nu är kl 18:42, så känns som att det fick räcka nu. Man blir lång i dem, men de var riktigt riktigt sköna. Får se om jag knäpper på mig dem till skolan någon dag. Kanske om jag kommer och gästspelar på lunchen eller så.. :)


Lundberg 499:- på Nelly.com. Supersköna verkligen!
Köpte även en ny dödskallesjal, en röd, lång sak! :)

Update: Åh vad min dator har krånglat ikväll! Blir så trött på att den efter bara 1½ år är helt labil och värdelös! Tur att jag inte betalade så mycket för den! Till hösten får den nog säljas till någon bättre behövande, för jag ska köpa en ny då! Dags att dra sig mot sängen, imorgon blir det tidigt igen, för först väntar en joggingvända i soluppgången! :)

[ida]

... att göra folk upprörda över någonting. Att skapa rabalder över saker och ting. Att se hur folk som säger att de accepterar oliktänkande i själva verket kanske inte gör det innerst inne. Att inte bry mig om när folk häver upp det största argument de har om någonting. Att få uttrycka mig i skrift och veta att det i alla fall finns någon där ute som blir upprörd eller faktiskt irriterad på mig. Att faktiskt få visa hur jag ibland ser ut inuti. Att få folk att höja på ögonbrynen och veta att de tänker: "Oj, det trodde vi inte om henne!". Att veta att imorgon kanske någon har kommenterat på detta inlägg. Att säga att jag hyser lite dubbelmoral. Att själv precis veta vart jag står och inte står, men inte orkar att argumentera för varför jag står där. Att någon där ute håller med mig och ler när den läser detta, för det fanns visst en till som hade tänkt som jag. Att låtsas verka intresserad när jag i själva verket tänker på den där låten jag hörde häromdagen.

Det jag älskar framför allt är att se hur allas reaktion blir imorgon när ni läser detta! :)
Det blåser en storm över SJ, och det är inte jag som dragit igång den. Jag uttryckte bara min egen åsikt och det har jag enligt svensk lag rätt till!

Sov gott! :)

[ida]

Innan jag släcker lampan för ikväll vill jag gärna göra er uppmärksammade på en sak jag läste i DN ikväll. Trots två vintrar av total snökaos, inställda tåg, trasiga tåg etc etc, så har ändå SJ: vd Jan Forsberg fått påökt på lönen, han tjänade i runda slängar 4 miljoner SEK. Sedan ökade detta härliga statliga bolag även hans pensionskostnad på 3,5 miljoner SEK. Detta trots att det är av regeringen "förbjudet" att föra denna typ av lönepolitik. Jag undrar hur han kan ta emot alla dessa miljoner och må bra med sig själv? Jag säger inte att jag inte tycker det är rätt att man ska få lön för det arbete man lägger ner, för jag är ingenting annan än blå inombords, men på något plan känns det väl ändå som att dessa miljoner som han då ska sitta och gotta sig med när han blir pensionär skulle väl ändå ha kunnat gå till att reparera tågen kanske. Eller ja, jag vet inte, se till att snöröjning av spåren sköts ordentligt så att tågen faktiskt kan rulla. Jag minns så tydligt att det var bristen på resurser som gjorde det i princip omöjligt förra året för SJ att klara av den outhärdliga vargavinter vi ledde. Men att ha en uppnådd pensionskostnad till VD:n på nästan 18 miljoner SEK, det klarar man av att lägga!

Hur kan man då ha mage att skylla på kylan? Det här är Sverige, det är inte första gången vi har vinter i det här landet. Man måste se till att det finns resurser så att tågen går som de ska, oavsett om det är i Norr, Mellan eller Söder. Det är ingen överraskning att vi har -30 grader en eller två mornar, det är ingen överraskning att det kommer en halvmeter snö under natten. Det här är Sverige, vi har fyra årstider och det har vi haft sedan isen försvann. Det finns ingenting att skylla på i det här läget, inte när man som statligt bolag har mage att betala ut en pensionskostnad på flera miljoner, istället för att se till att folk kan komma fram dit de vill i tid. Här pratas det om att man ska vara så miljövänlig och se till att åka kollektivt så mycket man kan. Hur ska man kunna åka kollektivt om inte den kollektiva trafiken fungerar? Inte ens bussarna rullar vid för låg temperatur! Hittills har snön kostat SJ 300 miljoner SEK!

Hade jag vart Jan Forsberg så hade jag backat från dessa monstruösa miljoner som erbjuds och sett till var pengarna faktiskt kan komma att behövas bättre. Inte för att jag skulle tänka på att rädda min pension. Den klarar jag nog ganska bra ändå, med en årslön på ungefär 4 miljoner SEK. Han kommer få 50% av hans årslön idag, fram till att han fyller 80 år! 80!!! Det känns väl som att han klarar sig ganska bra på 2 miljoner om året, tycker inte ni det?

Jag poängterar återigen för er som kommer reagera på min reaktion om detta etc etc blablabla, att jag ser inget fel i att tjäna mycket pengar. Jag kommer själv tjäna mycket pengar, men jag är å andra sidan fullt medveten om att det inte är det viktigaste. Det finns andra hål där pengarna kanske behövs bättre än i min ficka! Jag tycker bara i det här läget att SJ har viktigare hål att stoppa pengarna i, än i Jan Forsbergs redan alldeles för feta plånbok!

Nu har jag bokat klipptid! Kl 09:00 tisdag 19 april ryker det långa håret jag nu har gått med i snart ett år. Ska bli riktigt skönt med en förändring. Men dock ska jag inte färga någonting. Jag känner att jag följer i fotspåren av Alexa Chung (som ni såg i gårdagens inlägg) och låter det växa ut.. Det var så bra färgat sist och med det shampoot jag köpte märker jag inte riktigt utväxten på det viset. Snart kommer solen också och då bleks det rätt snabbt bara man är ute utan mössa. Som jag börjat med nu!

Åh vad jag längtar till att det blir vår på riktigt! Egentligen längtar jag efter många saker. Jag längtar efter att få börja jobba, även fast jag ser fram emot att få läsa master i höst, jag längtar efter ett spännande liv, jag längtar efter min resa till USA, jag längtar till att få bo i Stockholm, jag längtar efter lite peace & quiet inuti mig, men framför allt längtar jag till sommaren!

Med små förändringar blir livet ljusare, det är ett som är säkert! Jag är faktiskt ganska lugn inombords, jag börjar känna mig lyckligare och mer tillfreds. Är det den intågande våren eller är det bara så att jag faktiskt inte ger ett skit längre? Jag vet inte, men jag tror ändå starkast på att våren börjar sätta sina klor i mig! (Samt att jag har de gulligaste vännerna i världen!)

Dags att förbereda sig för en promenad med Lina! Sen blir det matlagning och att plugga lite innan jag somnar!

[ida]

Det blåser storm ute. Typiskt. Men det ser ut som att solen försöker tränga sig fram, innebär bara succé!
Jag är på väg till skolan nu, ska ha två timmars föreläsning om ja.. gott omdöme inom utrikespolitik. Plus att jag nu verkligen vet att jag kommer få vår föreläsare som handledare. Känns toppen! Då kan jag känna mig lugn och börja boka intervjuer, boka handledningstider och snart sätta igång med skrivandet! Det är ju metoddelen man vill få överstökat, även fast det är den viktigaste. Men den är även den tråkigaste! :)

Nu på förmiddagen har jag suttit och ringt runt till en massa jobb. Jag väntar ungefär lika många återsamtal pga upptagna människor som ska ringa tillbaka. Jag ger dem 24 timmar, sen ringer jag igen!

När jag duschade imorse bestämde jag mig - jag klipper definitivt av mig håret! Jag behöver en förändring, jag behöver förnya mig och jag tror att det inte skulle vara skadligt att klippa av sig det. Det är trots allt bra för håret att få ta nya tag. Så nu ska jag göra det! Men har inte bestämt mig för om jag ska färga någonting än eller om jag väntar. Vi får se hur jag känner mig då!



[ida]

Fjärde inlägget idag, men här har ni min nya frippa! Eller så jag tänkt mig. Vi får se hur det blir! :)

[ida]

Jag skulle inte ha sett The Last Kiss när jag åt. Det är det enda jag kan säga. Resultatet blev att jag nu sitter och lyssnar på Saybia - The Second You Sleep och andra låtar på min lista [500] Days of summer. Jag behöver nog sätta på någonting helt annorlunda. Men det finns ingenting annorlunda! Ingenting.

...

Jag får försöka hitta på någonting annat. Imorgon är det en ny dag!
Hoppas ni gillar den nya headern i alla fall! För det gör jag!

[ida]

Va fan, nu fungerar inte ljudet igen! Vad är det för fel på min dator egentligen? Min fina lilla perfekta HP! Varför gör du så här mot mig? Mupp!
Det är tur att det inte är allt ljud, utan bara ljudet på internet. Annars hade jag inte kunnat lyssna på den underbara musiken som strömmar ur högtalarna.. Rock n'roll-listan på Spotify går varm kan jag meddela. Minnen, så ljuva minnen! De flesta låtar är minnen från uppväxten, när man började förstå att LP-skivorna inte var tuggleksaker utan faktiskt någonting riktigt bra. Så vi kan nästan säga att jag började "smaka" på dåtidens klassiker redan i toddler-stadiet!

Nu är det bara helt otroligt grym musik och man kan undra var all denna talang tog vägen? Visst, idag finns det kanonbra musiker som skriver och producerar sin egen musik, som inte har glidit på en räkmacka med hjälp av kända föräldrar eller annat trams. Men jag känner inte riktigt att dagens musik ändå kommer upp i den här äkta känslan som ges när man slår på Fox on the run med Sweet till exempel. Det funkar att dansa och sjunga högt så grannarna knackar på till alla typer av musik. Det gör jag ofta, men än så länge har inga grannar kommit och knackat på. De måste gilla det jag levererar! Just nu, i skrivande stund, skriker jag ut introt tillsammans med Fred Mercury i låten Fat Bottomed Girls! Det finns bara ett ord - awesomeness!

Solen skiner ute, jag har tvättat 5 maskiner, jag har torktumlat, jag har vikt in och jag har hängt tvätt. Jag har diskat, jag har bäddad sängen, jag har faktiskt dragit upp persiennerna, jag ska gå och handla och när jag kommer hem ska jag planera veckan som kommer. Det är inte så svårt, det är plugg hela veckan, men samtidigt vet jag att om jag har ett ordentligt schema så slarvar jag inte! Det finns nämligen inte tid för slarv nu, det är fullt ös medvetslös inför sista tre månaderna som är kvar! Tur att jag i alla fall har ett säkert ämne inför kandidatuppsatsen, känns mycket lugnt inför det! Har typ 1 föreläsning kvar, på hela LiU. Känns mycket konstigt, men samtidigt är det spännande att jag faktiskt kommer flytta härifrån i höst. Stockholm here I come - hopefully!

Nu ska jag gå och handla, sen kan jag slappna av resten av denna härliga söndag!

[ida]

Det lönar sig att vakna tidigt på söndagar. Nog för att jag ställde klockan, trots att jag visste att jag skulle sova dåligt inatt. Men nu tvättar jag maskin 4 och 5, samt att jag torktumlar också! Ingenting som är fel där! Så skönt att få allting tvättat nu när jag har skjutit på det allt för länge! Men när man väl får det överstökat så känns det så himla bra! :)

Som sagt, sov lite dåligt inatt. När jag kom hem kollade jag på Harry Potter & Fenixorden, vilket var ett klokt val. Dock drömde jag lite om Black swan, vilket Martha också hade gjort. Vaknade i vild panik och svettningar vid 4 imorse, vilket Martha också hade gjort! Psykologiska mind tricks säger jag! För det var inte Natalie Portman som var svanen, det var jag! IIIIH! Ibland spelar hjärnan spel med en, ganska otäcka spel om jag får säga det själv.

Det som hände i filmen igår, det fick mig att fundera över mig själv ganska mycket. Jag menar absolut inte att jag sitter och tänker att jag när som helst kommer bli förvandlad till en svan, men det jag menar är att jag funderade över hur lätt hjärnan kan påverka till att tro på någonting så mycket att man faktiskt ser sig själv på ett visst sätt. Jag tror även den starkaste kan få för sig saker och bli psykiskt sjuk. Även du min Brutus så att säga.

Men för nu behåller jag mig själv och min relativt förståndiga hjärna. Dags att ta tag i dagen så fort tvätten är klar! Plugg och pluggorganisering väntar mig denna härliga söndag. Ska försöka klämma in en promenad som belöning för att jag läst två kapitel i Foreign Policy och ikväll blir det söndagstaco! Så klart!

Juno - Music from the Motion Picture skapar minnen, men jag känner ingen som helst ledsamhet! Progress? I think so!

[ida]

Wow!

Jag och Martha var precis på Black Swan, och den var så sjukt bra! Psykologiskt läskig så klart, vi skrek högt några gånger och man höll för ögonen men åh. Den var så bra! Alla borde se den, man lär sig mycket av den!

Apropå skrika så är det fest här en våning upp. Det hör man nog om man bor typ minst 5 mil härifrån att det är. De för ett jävla liv! Men jag ska slå på en film nu, sen blir det tidigt i säng. Imorgon väntar tidig morgon med tvätt, handling, plugg, träna. Hoppas på lika fint väder som idag, då blir man alltid på bättre humör!

En annan sak också, 15 april har en helt underbar film premiär. Den ska vi se, den heter Water for Elephants och det är med Reese Witherspoon och Robert Pattinson. Här kommer trailern så får ni bedöma själva! Martha och jag grät (nästan) bara av att se trailern! Så det är något av givet att vi måste se hela filmen! :)



Helt magisk! Ni som känner mig förstår att det här är en typisk Ida-film!

[ida]

God middag alla kära läsare!

Gårdagskvällen som blev lite av en spontankväll visade sig bli mycket trevlig med många härliga skratt och mycket musik. Dock var det mesta schlager då jag omringades av både Lina och Christoffer som är ultimata schlagernördar i all positiv anda. Men det gick bra det med, jag har bara fått avtoxinerat mig lite idag genom en hel del klassisk musik a la Ida - Bruce Springsteen, John Mayer, gammal hederlig rock'n'roll etc. Det går finfint och är alldeles lagom för mitt huvud. Såg på filmen Elizabethtown till frukosten och då fick jag en sån otrolig Johnny Cash-lust så just nu är det I walk the line som strömmar ut ur högtalarna! Slog dock på den gamla dängan A Thousand Miles med Vanessa Carlton.. får mig att sakna ett piano otroligt mycket! Vill så gärna ha ett här, särskilt nu!

Idag skiner solen något så otroligt mycket. Jag har inte kunnat dra upp persiennerna än, då solen ligger på fönstret hela tiden. Lite tråkigt, men jag kan alltid kika ut ibland!
Ikväll blir det bio med Martha, vi ska se Black Swan. Den verkar riktigt bra! Först ska vi käka på Donken, bästa idén som Martha hade, och jag säger inte nej idag! :)
Först blir det dock lite läsande och så ska jag diska upp från frukosten! Bjuder på lite bilder från igår!

[ida]

Jag sitter och väntar på att ugnen ska komma upp i temperatur. Har precis duschat och fixat håret. Det blev visst en spontankväll för mig och Lina + fler. Vi får se vilka som dyker upp och vad kvällen leder oss till för galenskaper. Jag vet ju att Linas golv är ett bra dansgolv så jag är inte orolig. Vi kände båda att vi behövde någon form av aktivitet ikväll, man blir lätt rastlös framåt helgen när det har vart mycket i skolan under veckan och även mycket annat förutom skolan! Så det ska bli riktigt roligt!

Jag är så hungrig. Blir klyftisar, fläskkotletter och tzatziki. Kotletterna har jag marinerat och ska snart bränna på dem i grillpannan. Mums för kött! Det är det bästa att äta när man senare ska förtära någon form av lättare alkohol, i vårt fall två glas vin. Man känner sig liksom bra inombords då! Det är som på sommaren när man grillar ute, alltså!
M U M S!!! Det finns nog ingenting godare! Grillsäsongen.. åååh.. just det, det är ju snö ute!

Imorgon blir det plugg hela dagen, sen ska Martha och jag på bio, så trevlig den här helgen beslutade sig att bli! Särskilt när man lider av sjukdomen tristess vissa dagar, och ensamhet andra! Awesomeness!


Vi behöver en sån här bild daterad 2011! Det är lite av vår signatur!

[ida]

Jag är inte speciellt överlycklig den här morgonen! Seriöst, vaknar upp och ser ut.. Det är minst 1 dm snö ute. Fick en liten förvarning från Martha igår kväll när vi gick från busshållsplatsen, men då tänkte jag att det skulle ludda lite svagt, kanske färga marken gråvit. Nej men varför göra det halvdant?! Banga på med snö så vi inte får vår!!!




Igår kväll på Bishops, väldigt trevligt!


Imorse när jag drog upp persiennerna! :(

[ida]

Idag såg Emeli och jag en kille i en Barbour-jacka. En sån där som jag inte vill ha. En sån där som är lite småtöntig, en sån man tog till i stallet på vintern i det kalla gamla ridhuset! Dock nu för tiden är det en av de hetaste jackorna på marknaden bland diverse "high class" preppy kids. :)

Själv väljer jag den lite mer praktiska Barbour-jackan. Den man kan, när man tycker att man inte vill ha sin 3000 krs-jacka längre, ta till utomhus för praktiska arbeten i trädgården etc. Jag räknar nämligen med att ha en trädgård om 3 år, och då känns det som att jag använt klart jackan. 1000 kr per år liksom, fair square! :)


I vanliga Svensson-termer är det här en hederlig oljerock! Det finns billigare modeller, men det här är originalet, det är lite som att köpa antingen Tretorn gummistövlar eller plocka hem ett par från ICA Maxi...

Men det blir inte förrän till hösten detta inköp görs, då jag i vår kommer satsa stenhårt på rullskidor. Så fort det är sopat, så beger jag mig ut. Inköpet av dem sker i påsk, när jag är hemma i Kolsva. Det finns ingen bättre affär än Runes Sport i Skinnskatteberg - Skinnsberg i Västmanlandsmål! Det är en av Sveriges bästa längdskidsbutik!

Nu ska jag byta om inför ikväll. Vill i alla fall inte ha på mig samma kläder som jag suttit och skavt med i skolan!

Glöm inte att scrolla nedåt i bloggen, ibland uppdaterar jag flera gånger om dagen.. Eller så är det så att ni inte läst på ett tag! :)

[ida]

Idag har den här låten gått på repeat i öronen:



Use me up från Hansons senaste skiva Shout it out. Zac har en stämma som få, man ryser när man hör den här låten! Helt underbar!

Nu är det helg, även om min helg kommer bestå av plugg/söka jobb inför sommaren, så känns det ändå skönt att det är helg. Tiden går så snabbt framåt bara, önskar det kunde sakta ner lite, jag hänger inte med.

Nu ska jag diska upp en massa disk, sen ta och laga lite mat. Ikväll blir det öl med tjejerna, det är trots allt St. Patrick's Day!


[ida]

Första träningspasset på länge idag. Väldigt skönt men ack så jobbigt! Tacken för det var jordens huvudvärk när jag kom hem och hemmakväll när jag hade planerat pigg och fräsh Ida på fika hos Linnea. Nå väl det kommer fler tillfällen! Jag tror jag lider av sömnbrist.. Eller vitaminbrist. Men jag äter ju bra, jag äter nyttigt och så där. Vet inte vad det är för fel?

Ikväll blir det tidig kväll, med bläddrande i ELLE och sen sova. Kanske en kopp te hjälper mot mitt onda.. Jag provar!

[ida]

Tillbaka från promenaden och bytte direkt om till pyjamas och hoppade ner i bingen. Mysigt måste jag säga!
Nu blir det lite serie-tittande innan jag slaggar vid 22. Imorgon väntar seminarium och sen plugg plugg plugg plus gym!

Lyssna på Use me up från Shout it out - Hanson. Den är väldigt bra, den säger mycket. Ni hittar den på Youtube.

[ida]

Glömde ju gratulera min fantasi-hubby igår - Grattis på 28-årsdagen Taylor Hanson! Hahaha, i min dagbok från 1997-1998-1999 kan ni nog läsa exakt samma sak haha! Då var det framtida make, nu är han min make mohahah! ;)

Idag kom min bibel.



Kvällslitteraturen är räddad! (För när annars ska jag ha tid att bläddra i den?)

Nu blir det promenad med Martha! Ut i friska luften, härligt!

[ida]

The bandaid is ripped and I'm still standing! Think I'll keep it that way!

Idag hade jag föreläsning.. Eller genomgång som käre Per kallar det. Jag kan säga, sure thing att han är jävligt speciell, men så mycket som han kan och hur han fångar in en i ämnet är helt fascinerande. Vi var två personer, awesome! ;) Vi är en "liten och behändig" grupp som han så käckt kallade det!

Nå väl, ska försöka få i mig lite kycklingpasta innan jag ger mig på lite läsning och sen en promenad runt Garnisonen. Nu när jag äntligen är frisk från min onda hals så ska jag minsann köra hårt. Det finns för mycket som behöver tightas upp på den här kroppen I tell you! ;)

(Tack! :))

PS:

Nya solisar från ZOUL (äntligen modellen jag letat efter, perfekta nästippssolisar), den senaste håraccesoaren - hårband av olika slag! Älskar min nya vårjacka också!

[ida]

Spring cleaning?! Yes indeedio! :)

Japp, idag är det storstädning av lägenheten. Skulle egentligen ha behövt tvätta en massa också, men just söndagar är sämst att försöka få tillgång till maskinerna. Längtar till vi får bokningssystem. Det är ju helt värdelöst när man inte kan tvätta själv. Men som sällskap under dagens städning har jag självklart sjungit högt till Hansons senaste skiva Shout it out! I am such a teenager igen hahaha! :)

Ikväll blir det söndagstradition med tacos. Så sjukt tråkigt att äta tacos själv, men jag har den underbara serien Huset fullt att hålla mig sällskap. Samt att vi pratade så mycket om Inception igår att jag blev riktigt sugen på att se den ikväll. Köpte ju Ranchdip på Ladan, samt morötter och gurka. Let's party dudes! :)

Ikväll blir det även veckosamtalet med mamma och pappa samt systeryster! Dags att göra det sista på golvena innan jag kan börja förbereda den underbara middagen!

Give a little heart and soul
Let your body loose controll
Give a little oh oh oh
Give a little...
Wrap your arms around her body

[ida]

Lördag. Veckorna bara susar förbi och jag har ingen aning om vart de tar mig. Fil. kand? Pol. kand? Sommarjobb? Allt som måste fixas däremellan! Jösses, inte konstigt att halva peruken faller ur och jag har fått tillbaka eksemen mellan ögonbrynen. Jag är helt sönderstressad inombords, men inom en snar framtid hoppas jag på att det ska ge sig lite i alla fall. Behöver få bocka av lite saker på min to do-lista!
Just nu rockar jag runt till Hansons senaste skiva. Oooh jag är så nördig för att jag inte lyssnar på it-musik.. I know! Närå, en gång hängivet fan, alltid hängivet fan! Spelar ingen roll, de är grymma musiker enligt mig! :)

Igår kväll var vi hemma hos Emeli och kollade på årets final: På spåret! :) Fick inte se Skavlan, men kollade på SVT play på telefonen imorse. Ja, för mitt ljud på youtube, svt play etc fungerar inte. Jag kan lyssna på musik, jag kan kolla på filmer, jag får varningspling, jag har ljud när någon loggar in på msn/facebook.. MEN inte när jag ska kolla på youtube. I hate computers!

Ikväll ska vi tillbaka till Emeli. Det är Melodifestivalfinal och hos Emeli väntar massa mums, det mesta left overs från igår men ack. Det finns i alla fall. Sitter och väntar på att mina tights ska bli torra nere i tvättrummet. Slungade in mina leopardtights i tvättmaskinen och körde igång den. Nu hänger de i torkskåpet och blir förhoppningsvis alldeles torra och härligt varma. Sen ska jag fixa håret, sminka mig och cykla iväg till Emeli. Måste stanna och handla lite food på vägen. Det är trots allt lördag, jag har brottats med min dator hela dagen, och så glömde jag bort att laga mat. Galet. Men när det finns ett MackiD på vägen till Ryd, varför inte göra lördagen till en fest?! :)

Nu ska jag hämta mina tights innan någon får för sig att ta dem. De är ju trots allt leopard liksom! Attraktiva som tusan! :)

[ida]

Jag har inte börjat på boken än. Jag har inte riktigt hittat idén som har det där lilla extra. Kanske har några idéer men vet inte riktigt om jag är helt hundra på det. Vädret bjuder ju inte till någon slags inspiration direkt. Jättetrist ute, varför kunde inte solen fortsatt att skina som den gjorde imorse när jag slog upp mina slumriga ögon? Nehej, inte då. Vi väljer storm och spöregn. Mina fönster ser ut som mina duschväggar. Alldeles nerstänkta. Kul när det torkar, blir de ju alldeles smutsiga på utsidan ju! :( Tack för det mother nature, här har man stått och slitigt för att få rena fönster! (Eller... mamma har haha)! Det här var tydligen tacken till henne!

Halsen känns inte helt okej, någonting sprack där nere imorse när jag ofrivillig drog på en stor gäspning. Klick sa det och gjorde väldigt ont. Jag har pimplat vätska hela dagen, och nu ska jag som efterrätt skära upp lite apelsiner. Jag hoppas att halsen ger med sig snart, det är inget kul att inte kunna träna ju! :(
Känns den okej imorgon ska jag nog gå på afrodansen i alla fall, jag ska ju ändå till skolan och hänga liksom!

På måndag är jag friskförklarad, det är bestämt. Mitt nya liv börjar då höhö, eller mitt gamla med några få undantag och en ny twist på livet! Awesome dudettes and dudes! :) Also, I see blue sky! :)
Nej men för att vara lite seriös, så måste jag börja plugga NEK, samt sätta igång med träningen på allvar. Så här mycket löst är bara inte acceptabelt. Plus att jag kan liksom inte börja än, för på fredag kommer vi ha en riktig moffakväll, på lördag är det Mello-finalen och ja.. på söndag är man trött och läser om utrikespolitisk analys inför seminariet på måndag. No biggie! :)

Ah, nu var det apelsiner ja!

[ida]

Jag har alltid velat skriva en bok. Eller flera böcker, beroende på om den första blir en big hit. Jag har alltid fått höra att jag är bra på att uttrycka mig i skrift, så varför inte utnyttja det? Jag borde ju försöka. Har sjukt mycket idéer uppe i min twistade hjärna, så jag borde komma på någonting bra.

Hörde förresten rykten om att J.K. Rowling ska släppa böcker om James Potter, alltså Harrys och Ginnys son. Kanske bara var rykten, men känns det inte lite som att: Eeeh vad sker då? Han går ju också på Hogwarts, det kommer alltid finnas dumma trollkarlar och ja.. så där. Kanske lite urvattnad, historien om Harry P. Don't get me wrong, det är det bästa som finns i hela vida världen, böckerna är awesome och jag önskar innerligt att jag hade kommit på det före henne, men man kanske måste skriva om någonting annat. Annars känns det lite som jaha, hon har inget nytt att komma med? Men jag vet inte, är det bara ett rykte är det så. Är det sant kommer jag förmodligen läsa böckerna i alla fall.

Jag har ju inget att göra. Min hals gör ont ont ont, även efter 3 koppar honungsvatten. Jag ska helst inte prata, mina mandlar är svullna. Isch, inte vad jag önskade mig för v. 10, I tell you!

Nå väl, böckerna kommer imorgon *fingers crossed*, så då kan jag sätta igång med mitt liv igen. Adlibris suger på det viset, det tar dem över 1 vecka att leverera böcker, shameless. Men det är å andra sidan svindyrt att köpa dem på Bokakademien. Så... What to do?!

Jag lägger upp ett bildinlägg med bilder från SunTrip-helgen. Vi hade ju svinkul och var svinsnygga, så varför skulle jag inte dela med mig av detta liksom?!

[ida]

Internationella kvinnodagen och fettisdagen. Jag säger ingenting mer!

Tack tjejer för ikväll, ni som kom! :)

Nu blir det The Simple Life - hade glömt bort hur mycket jag älskar Nicole Richie, hon är helt fantastiskt underbar!

[ida]

Varför är det alltid lättare att skriva hur man mår, hur man känner eller vad man vill säga till någon? Varför är det alltid lättare att greppa en penna och ett papper istället för att slå numret på telefonen eller se personen i ögonen? Är det för att man då slipper se personens reaktion, man slipper höra ångesten i rösten eller se ögonen fyllas med tårar?

Det är så jag känner tror jag. Just nu är allting så mycket lättare att skriva ner, istället för att säga det rakt ut. Eller sjunga. Jag sjunger mycket för mig själv nu för tiden. Gissar att grannarna kan få sig antingen ett gott skratt eller en gratis konsert! Det beror ju på hur de tycker att det låter så klart!

Jag vet att jag kommer prata med er tjejer, men jag vet inte vad jag ska säga. Det enda jag kan säga är att jag fortfarande inte riktigt kan tro på det, att jag ibland saknar honom så jag får ont i hjärtat, att jag inte vet hur jag någonsin ska kunna träffa en ny person för vem skulle vilja ha en person som mig, att jag tycker att han har gjort det största misstaget i hans liv och att jag vissa kvällar gråter mig till sömns för att jag inte kan begripa hur han kunde ge upp på oss så lätt?! Ni ser ju inte mig nu, men tårarna strömmar ner. Jag kan inte ens skriva det här utan att jag gråter... Och jag förstår inte varför jag inte kan säga det till er?! Ni har sett mig gråta 100 gånger, både av lycka och av att jag blivit ledsen. Linnea är nog den som sett mig i det värsta tillståndet ever! (Luciakraballen 2008).

Jag kan inte säga mer. Jag går från att må bra, känner mig redo att gå vidare till att må skitdåligt och vill bara ligga under täcket och äta B&J. Livet är en rollercoaster, och väldigt snart kommer min åktur vara klar. Det kommer kännas riktigt skönt, för jag är redo för fast mark nu!

[ida]

En gång i tiden fanns det en låt som gick: "What is love? Baby don't hurt me, don't hurt me no more..."
Så, vad är kärlek egentligen? Och hur undviker man att bli sårad? Det kanske inte går att inte bli sårad, om man tänker efter noga. För visst är det så att kärlek egentligen bara är skit? Visst är det så att med kärlek kommer ingenting annat än en massa oro, funderingar, krav på förklaringar, besvikelse och en sårbarhet lika öppen som en bröstkorg under en hjärtoperation.

Jag hatar kärlek. Jag trodde aldrig jag skulle kunna säga så, eftersom jag nog har vart "kär" i 40 000 olika killar sen 13-14 års ålder, men det var inte på riktigt. Ingenting var på riktigt. Inte förräns jag fick känna på det på riktigt! Att kämpa för att hålla lågan vid liv är tufft, och man känner tvivel ibland och undrar kanske varför man gör det här egentligen!?! Men så får man den där påminnelsen, ser den där bilden, minns det där första sms:et eller mötet man hade på dansgolvet. Då kommer man plötsligt ihåg varför man kämpar för att hålla lågan vid liv, varför man sliter i sitt anletes svett för att bygga skydd för stormen.

Mitt skydd var byggt av asplöv.. När stormen kom, när tvivlet satte in, så drog det med sig skyddet så snabbt att det blev nattsvart på en sekund. Jag förstod inte vad som hände, jag förstår fortfarande inte vad som har hänt. Jag kan se löven virvla runt där ute, de hittar inte tillbaka. De kommer nog aldrig hitta tillbaka. Jag trodde nämligen att jag inte behövde bygga ett skydd av betong, eftersom jag hela tiden hörde viskningen i mitt öra:"Det är klart vi klarar det! Det är du och jag!"... De orden har förföljt mig och vart min mur, men det var visst bara tomma ord. Ord som kanske virvlade som asplöv, som du fångade upp en dag och tänkte att du skulle ge till mig. Ord som kanske var stulna, ord som kanske kändes rätt men inte var dina att ge. Ord som för mig betydde att du gav mig nyckeln till din värld, men där du valde att byta ut låset väldigt fort!

Att säga att någonting är tröstlöst är oftast taget ut luften, för man kan klara det mesta med lite vilja, man kan kämpa sig igenom saker. Jag är inte tröstlös, men på något vis så kanske jag är det ändå. Just nu. Viljan att gå vidare, att inte tänka på det är för mig omöjligt. Vad är sanning? Kan jag lita på det du har sagt? Kommer jag någonsin kunna lita på någon annan person igen?

För andra gången så har jag blivit uppskuren, urriven och trampad på. Det är som att någon vill straffa mig och därför väljer ut personer som kan ta mitt hjärta, kasta det i marken och sedan dansa flamenco på det. Det gör ont, det gör så fruktansvärt ont inombords att jag inte ens kan tala om det med mina bästa vänner eller min familj. Jag sätter upp en säkerhetsspärr omkring mig för jag vill inte gråta mer, jag vill inte vara ledsen mer. Jag vill inte vara den som folk tycker synd om!

Jag önskar innerligt att jag kunde hata dig! Jag önskar att jag kunde hata dig så mycket att allt jag vill göra är att klösa ögonen ur dig. De där underbara bruna ögonen som inte kan uttrycka någon annan känsla än snällhet. Jag önskar så innerligt att jag fick slå på dig, skrika åt dig, hata dig! Men jag kan inte, jag kan absolut inte det! Och det är den värsta känslan just nu, att jag kan verkligen inte hata dig... För du har inte gjort någonting annat än att sluta tro på oss! Det är inte en tillräckligt stark anledning att hata någon. Det är en anledning att på något plan göra sig själv förvirrad och mer ledsen genom att kanske hoppas på att du kommer att ångra dig. På att du kommer att komma på att du kanske älskar mig igen.. På det viset du älskade mig en gång...

Jag vet att alla innerst inne tänker att jag är en patetisk människa. Varför går hon och hoppas på det? Är det inte bättre att gå vidare och kanske träffa någon annan? Vill ni veta en hemlighet?! Nej, det är det inte. Jag bryr mig inte om vad ni säger, jag bryr mig inte om vad ni tänker inombords. Alla får tycka vad de vill om mig. De får tycka att jag är dum i huvudet, att jag är en bitter jävla grinig tjej om de så vill, och säger de det till mig så svarar jag tillbaka.

Alla läker sina sår på olika sätt. Hade det vart 4 år sedan hade jag förmodligen redan viftat bort honom. Men då hade jag aldrig upplevt hur det är att verkligen älska någon och att ha någon som älskar dig mer än hela världen!
Ett skrapsår läker på några veckor... Ett brustet hjärta varar för evigt!

[ida]